Från olika tidiga forngrisar utvecklades vildsvinet som spred sig över stora delar av Asien, Nordafrika  och Europa, och till slut ända upp i Norden. Vildsvin liksom våra domecestiserade grisar tillhör familjen Suidae och är ett partåigt djur. 

Vildsvin och grisar över lag har en fantastisk anpassningsförmåga. Något vi bör ta i beaktande  när vi skaffar gris. Har min gris en optimal miljö eller har den anpassat sig till en miljö som kan förbättras.  Vildsvinen började för ca 7000 år sen dra sig närmare människornas boningar. 

Man tror att tamgrisen kom söderifrån för ca 3000 år sen. Man vet att Stenåldersmänniskan jagade vildsvin,

Idag glömmer vi att ALLA grisraser på något sätt härstammar ur några av dessa 25 geografiska olika vildsvinsarterna.

Grisar är känsliga för värme och behöver närhet till en vältringsplats av vatten och lera , för att svalka sig, solskydd och insektsskydd. Tjockt lager av lera blir även ett pansar på galtarna som kan skydda vid revirstrider.

I det fria ägnar sig grisar åt att äta och söka föda upp emot 65% av dygnets timmar. Den huvudsakliga födan är växter, växtdelar, frön, ägg, smådjur, groddjur,  as, spannmål, ärtor , potatis mm.

Grisen är som människan allätare. Minigrisen är väldigt lik människan  , det är bla därför det i Danmark bedrivs forskning på en av minigrisens släktingar..Göttingegrisen.. vad det gäller hjärt och kärlsjukdomar och fetma.

Grisen har ett gott minne när det gäller rumsliga aspekter (Mendel et al 2010). det vill säga att minnnas faktorer i sin omgivning

Mendel et al 2010 menar att grisen även har förmåga att återge en händelse var den hände och när den hände (Kouwenberg et al 2009). Det kan hjälpa grisen att förutsäga kommande händelser och tänka ut ett lämpligt agerande. Men det kan också göra dom stressade inför framtiden och minnen av dåliga händelser kan skapa ångest (Mendel et al 2010).

Minigrisen härstammar ur en mängd olika raser som:

Göttinger

Vietnamesiska hängbuksvin

Minnestoa Pig

Pane pinto

Yucatan  mfl

Detta gör att det inte finns någon egentlig rasstandard. Kroppsformen kan variera från kort till lite längre . Från rak rygg till mer svankig rygg. Ofta har minigrisen korta starka kraftiga ben, kort till lite längre tryne, rynkor i varierande grad. Öronen är små spetsiga. Med ett ordentligt späcklager kan de även o utomhus året om så länge som bostaden är vindtät och fylld mer STOR mängd bo material som hö och halm. 

Minigrisens storlek varierar från ca 30 cm i mankhöjd upp mot 50- 60 cm i manköjd. och  vikten varierar från ca 30 kg upp mot 70- 80 kg.  Svenska minigris föreningen vill också motarbeta vikthysterin kring minigrisen, vikten säger väldigt lite om storleken, då grisar är stabbiga och grova i sin kroppsbyggnad.

En liten kulting ca 15-18 cm hög , och 25- 30 cm lång ca 12 v ålder  kan utan problem, utan att vara tjock väga 5 -7 kg vid vägning hos veterinär. 

Minigrisen växer långsamt och sätter ofta sina sista linjer mellan 2 och 3 års ålder.

I kullarna föds oftast 3- 8 kultingar. Finns dokumenterad kull på 13 levande kultingar , vilket är mycket ovanligt.

Tyvärr har minigris aveln bedrivits som "buskavel"under många år. Dvs uppfödare och människor har avlat på godtyckliga grunder , när det gäller djurhållning, utfodring,  avvänjning osv. Detta har resulterat i att alldeles för många köpare och minigrisar blivit lidande i katastrof situationer.  Familjen/köpare  får ingen eller felaktig information om vad det innebär att ha minigris. 

Minigrisar döms till ett liv i ständig hungerkänsla pga utfodring med pelleterade foder tex suggfoder,  4-5% av ättiden de egentligen behöver, små leriga hagar utan sysselsättning,  ingen möjlighet att ströva, söka föda , ensamgrisar som döms till ett liv utan möjlighet till kommunikation , ensamgrisar som slängs ut utelåsta i månader på en balkong, ensamgrisar som blir tuggleksaker åt hundar och mycket mer.

Familjer som köpt minigris från uppfödare som avvant tidigt och säljer kultingar vid 6-8 v ålder,  kultingar uppväxta utan vuxna förebilder,  kultingar uppväxta i en box eller liten hage utan möjlighet att vandra, springa söka föda mm.

Resultatet blir en familj som står med aggressiva kultingar och vuxna djur, barn som är ledsna för att familjen inte kan ha kvar grisen/grisarna pga risken för skador hos barn och vuxna.

Det är därför viktigt att som köpare inte bli förblindad av sitt eget "behov" av att man MÅSTE ha en minigris, kultingarna är såå söta,  man har ALLTID önskat sig en minigris  osv. 

*Minigrisar ska ALLTID vara minst 2 st

*De behöver stora ytor där de vår sommar och höst kan böka, äta gräs, klöver örter och rötter, de behöver ha tillgång till bad även lerbad. ( grisar som inte kan/tycker om att bada har en allvarlig kunskapsbrist med härkomst fr uppväxten,  lerbad /bad är en livsviktig kunskap).

De  behöver stora hagar,  gärna  1000-2000 kvm . Det är också bra om man kan skifta hagar ibland. Staket som fungerar bra är nät med en eltråd ( helst järntråd) på ca 20 cm höjd på insidan.

Alt enbart eltråd på ca 20 cm fr marken.

Huset ska gå att fylla med halm/hö upp mot minst en meter på vintern så de kan boa in sig och hålla värmen ordentligt.  Alla djuren ska få plats samtidigt,  ligga, sitta stå utan problem.

* grisens mag och tarmkanal är skapt för att processa enorma mängder fibrer 8-16 tim per dygn.  Detta är  något som MÅSTE tillgodoses!  Det påverkar även grisens psyke om det negligeras. Enklast tillgodoses fodersökstiden med utfodring av hel spannmålsblandning havre vete korn, som strös ut på marken elr i halm/hö. (7-15 dl per gris och dag). 

 Blir minigrisen för tjock..tas i första hand vetet bort och helhavren ökas med lika mycket,  därefter minskas kornet succesivt och havren ökas motsvarande.